Så var det då dags. Mina rosor ligger i korgen och jag traskar iväg på vår vackra Gruvdammsrunda. Jag startade turen i Stentorpet och begav mig ner mot Sala. Stigen går efter Långforsens västra sida. På vägen finns det övergivna bostället Hedvigs. Underbart vackert med backen full av blåsippor. Den cerisrosa blåsippan hittade jag där.
Den här våren har vi alla nog "gnällt" lite till mans. Ibland är det svårt att värja sig. Värja sig mot gnäll och negativa tankar. Man får riktigt anstränga sig när tungan slinter iväg, alldeles på egen hand. Direkt har man startat en spiral med "gnäll". Jag önskar att det fanns någon självsanering i munhålan - negativt bort och positivt fram. För visst är det så att ett leende smittar. Jag hoppas också att mina rosor som jag har för avsikt att sprida efter Gruvdammsrundan ska locka till ett leende och kanske en liten positiv tanke.
Idag behöver man inte alls vara optimist för att se solen. Den har lyst på oss alla. Och vi njuter av den härliga våren.
Och som Laleh sjunger i sin låt - Vårens första dag
Nej, jag är,
jag är inte beredd att gå än,
inte än.
Nej, jag är,
jag är inte beredd att gå.
Vi vill ju uppleva många härliga vårar.
Pessimisten säger
att det är ett moln för solen,
optimisten
att det är en sol bakom molnet.
Henry D
Thoreau (hämtat ur Jordspråk av Nils Nyberg)
jag är inte beredd att gå än,
inte än.
Nej, jag är,
jag är inte beredd att gå.
Vi vill ju uppleva många härliga vårar.
Nu njuter vi av denna som just nu
serveras oss!


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar